Sedan 2017 har de vuxna läst flitigt i Cygnaeus

Papporna läser 2019: Bibliotekarie Cilla Eriksson delade
ut både boktips och nya bibbakort.

Den 31 mars 2017 var en historisk dag i Cygnaeus. Med en bok i handen sågs pappor vanka av och an i korridoren.
Några av dem bar kostym och slips, andra kom i jeans och t-skjorta. Men den gemensamma nämnaren var att de gick nervösa in i klassen och efter lektionen kom ut med ett brett leende. De hade klarat det!

Idén till evenemanget Papporna läser föddes när några lärare satt och grunnade över den senaste forskningen: pojkar läser allt mindre och en av orsakerna är avsaknaden av manliga förebilder. Lärarna beslöt att skolans läsmånad skulle avslutas med att papporna bjöds in och fick läsa i klasserna.

Cygnaeus Hem och Skola-förening hakade på: förstås behöver läsande pappor stärka sig med kaffe och något gott. Och vad sitter inte bättre efteråt än mer kaffe och boksnack med andra pappor? Café HoS tog hand om den biten och varje år öppnar kaféet kl. 8.15.

Mammornas intåg

Det dröjde inte många år innan mammorna undrade varför de inte blev inbjudna. Bra fråga! Förstås ska mammorna också få läsa, dricka en kopp och prata böcker med andra mammor. Hösten 2022 gick startskottet för Mammorna läser och i ett slag kompletterades Papporna läser-traditionen med en till kär Cygnaeustradition.

Här är det viktigt att understryka: egentligen handlar det om att en vuxen läser, både mor- och farföräldrar har dykt upp på läsmorgonen. Alla är välkomna och alla språk uppskattas! Kom bara ihåg att anmäla läsaren till klassläraren via Wilma.

Och ett till tips till dig som ska läsa: reservera också tid för kaffe och bokprat efteråt i Café HoS, det är minst lika roligt som själva läsningen.

Utöver kaféservicen har Cygnaeus Hem och Skola också lockat de fantastiska bibliotekarierna Cilla och Tobias från Richardsgatan att delta i läsmorgonen med boktips och nya bibbakort som kan aktiveras och genast användas för boklån.

Papporna läser 2019: Bibliotekarie Tobias Larssons boksortiment
fångade också elevernas uppmärksamhet.

Papporna minns

Vi bad fem Cygnaeuspappor berätta om sina minnen från läsmorgonen:

Papporna läser är ett kiva evenemang. Barnen verkar tycka att det är spännande att höra hur vi vuxna lever oss in i en historia. Samtidigt är det givande att se hur barnen spänner för nästa cliffhanger i boken. Rekommenderar varmt!
Pappa Philip

Papporna läser -lukuhetkelle pyysin oppilailta kirjasuosituksen, valitsivat jännityskirjan. Luin koko 40 minuuttia ja lapset kuuntelivat jännittävää tarinaa hiiren hiljaa. Pääsimme yhdessä hetkeksi mielikuvitusmaailmaan. Hauska yhteinen kokemus. Suosittelen.
Pappa Petri

Jag har deltagit i Papporna läser under mina två döttrars åk 1–4 vistelse på Cygnaeus. Underbart med en ”läsande skola”. Det har glatt både mig och mina döttrar att jag deltog varje år. Eleverna uppskattar helt klart Papporna läser.
Pappa Patrik

Jag tycker om idén med pappor som läser. Kanske inte lika vanligt att pappor läser hemma som att mammor gör det? Jag har en lindrig släng av dyslexi så läsningen kan bli lite hackig. Jag berättade om min dyslexi för barnen, det tycker jag att var viktigt så att barnen förstår att det inte är ett hinder att läsa inför publik, trots eventuella läs- och skrivsvårigheter. Framför allt tycker jag det var en rolig tillställning och det verkade som också barnen gillade den.
Pappa Jakob

Jag deltog i papporna läser före covid, så det var ju nog en del år sedan. Vad minnena förlorat i konkret och exakt innehåll har de eventuellt tagit igen i sentimentalitet. En gnutta salt rekommenderas alltså.

Som förälder är det alltid spännande att besöka sitt barns skola - man är på främmande, men ändå bekant mark. Alla har vi ju varit elever, men ändå märker jag alltid jag stiger in i Cygnaeus att jag rör mig på någon annans territorium. På samma sätt är det intressant att se sitt barn i en annan roll - i skolan är hen inte primärt just din lilla gulleplutt, utan en klasskamrat, en kompis, en elev, men ändå just sig själv.

Det var minst lika spännande för avkomman att se mig på plats. Tänk om jag skämmer ut hen totalt! Uppdraget var alltså klart: ingen alltför konstigt, se till att bete mig. Jag hoppades att barnen skulle göra detsamma.

Vilken bok vi valde kan jag inte dra mig till minnes. Antagligen var det en bilderbok, något nyskrivet, förhoppningsvis något inhemskt. Eller kanske ändå en av Sarah Sheppards faktaböcker för barn? Vi gick till skolan tillsammans, och för en gångs skull följde jag med in. Lekande och stojande barn får vem som helst på gott humör. I klassen satte sig barnen snabbare än jag minns att vi i tiden gjort, och stojet lugnade sig då läraren med mjuk men självklar auktoritet tog sin plats. På plats var en handfull pappor som liksom jag verkade vara fulla av spänd förväntan.

Jag tror vi fick läsa i tur och ordning, eller kanske delvis parallellt så barnen fick söka sig till det sammanhang de trodde skulle passa bäst? Hur som helst lyssnade de uppmärksamt på vår bok, som tog en dryg kvart att läsa. De skrattade på de rätta ställena, och några kollade till och med upp vad boken hette och vem som skrivit den. Därmed var jag klar och fick dra mig mot jobbet.

Jag rekommenderar varmt för alla pappor att läsa för såväl sina egna som andras barn, i skolan och utanför, så ofta det är möjligt! Papporna läser är också en fin möjlighet att få se en glimt av ens barn i ett av dess naturliga habitat, som många av oss föräldrar alltför sällan besöker utom i samband med festligheter och föräldramöten.
Pappa John

Vill också du bidra med dina minnen från Papporna läser? Mejla då din berättelse till jocke@enegren.net så fyller vi på artikeln - tack!